Hur kom föreningen till?
Jag (Nâll Lassê) satt i en soffa i en lägenhet i Delsbo i Hälsingland och slötittade på TV, när det var någon som nämnde ”Hälsingeakademin”. Då var det något som bara klack till i mig och sa att en Dalaakademi skulle ju vara det rätta instrumentet för att försöka bibehålla dalskan.
Jag funderade på det i någon vecka och tog sedan kontakt med hembygdsföreningarna i Västerdalarna. Vi beslöt oss för att ha en träff, vilket vi hade några veckor senare och diskuterade hur vi skulle göra. Där beslöts det att vi skulle kontakta alla hembygds- och språkföreningar i Övre Dalarna, alltså det område där dalska pratas. Så gjordes!
Genom Mats Elfqvist i Älvdalen kom jag så i kontakt med Östen Dahl, professor i lingvistik på Stockholms universitet och nämnde vad vi pratat om. Han tände på idén att bilda en större förening för dalskan eller dalmålen. En träff ordnades i Skidstugan i Nås med Östen Dahl
och representanter för de flesta socknarna i Övre Dalarna. Där beslöt vi att ett konstituerande möte skulle ordnas på Folkhögskolan i Malung. Så skedde. Namnet skulle vara Dalmålsakademin och verksamhetsområdet Övre Dalarna, säte där ordföranden var bosatt. Stadgar togs fram och interimsstyrelsen kallade till det första ordinarie årsmötet.
Vad har vi gjort?
Sedan Dalmålsakademin grundades i februari 1998 har föreningen sysslat mycket med att få ut
dalskans betydelse för kulturen och vardagen till beslutsfattare, media och allmänhet. Detta har skett bl a genom att vi gjort inlagor till Riksdagen vid Minoritetsspråkskommittéens betänkande,
Sveriges ratificering av FN:s minoritetsspråkskonvention, vi lyckades få till stånd medverkan i Radio Dalarna (Sveriges Radio P4) med våra mål under många år, allt från 5 minuter till program av en timmes längd. Sedan 2008 har vi ett eget program i Radio Siljan. Flera av styrelsens ledamöter har också fått tillfälle att vara med i TV.
Vidare har vi deltagit i språkkonferenser, varit med och anordnat sådana, haft debattinlägg i tidningar och fört upp frågan på politiskt plan. Tills nu är det två partier som visat intresse för vår fråga, nämligen Centerpartiet och Socialdemokraterna, vilket lämnar utrymme för ett visst hopp om att få upp frågan om våra lokalspråk på den politiska agendan. Det är ett villkor för språkens överlevnad!
Dalmålsakademin har också genomfört Dalmålsstudien, den största undersökningen av dalskan i Sveriges historia, en enkät bland barn från 6 års ålder till och med årskurs 7. Vi fick in ungefär 15 000 svar om inställning och attityder till dalskan från elever, skolpersonal och föräldrar. Detta arbete har legat till grund för Dalmålsgruppen, en liten grupp utsedd av Dalmålsakademin, vilka fört dialog med främst Mora kommun och lyckats åstadkomma dalskans intåg i skolutbildningen där.
Dalmålsakademin fortsätter sitt enträgna arbete att stärka dalskans olika dialekter, men utan stöd från dig och andra människor är det inte möjligt! Vi ser gärna dig som stödjande medlem i föreningen. Organisationer intresserade av språk kan bli fullvärdiga medlemmar i föreningen.